onsdag 30 juni 2010

1 juli 2008

För två år sen satt vi mittemot varandra i din sjukhussäng, höll varandras händer och pratade som om livet inte var evigt.
Båda visste, båda förstod.
Och därför satt vi där och grät och skrattade och torkade varandras tårar och ingav varandra hopp och tog avsked.

Du lever i mitt hjärta varje dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar