http://www.sydsvenskan.se/skane/sus-chefer-pa-sus-laxas-upp/
I dagens Sydsvenskan kan man läsa om hur cheferna inom den onkologiska kliniken på SUS, som skrev en debattartikel angående konsekvenserna för cancervården i dessa besparingstider,
blev behandlade av sina chefer och ledningen på SUS. De blev uppläxade och hotade med avsked och vågar nu inte längre gå ut med sina namn i tidningen då de är rädda för repressalier.
Jag blir mörkrädd, men tyvärr inte alls förvånad. Efter att ha sett hur intern kritik gång på gång tystas ner och hur klinikchefer hotar sina medarbetare för att de inte längre vill gå i leden, var detta snarare väntat.
Carsten Rose, divisionschef och ansvarig för den onkologiska divisionen, påstår att det aldrig var tal om avsked utan att de berörda skulle förlora sina tjänster som chefer. Enligt honom är det viktigaste som chef att man står bakom ledningens beslut och att uttrycka sin kritik externt är absolut inte tillåtet.
Då undrar jag Carsten Rose - när blev man livegen för att man arbetar på SUS? När slutade man vara medborgare som har rätt att uttrycka kritik mot en vansinnig politik och sjukhusledning som skär ner utan tanke på konsekvenser för patienter eller personal? Hur kan man försvara att ett sjukhus körs i botten och att ingen som har insyn i organisationen berättar om detta för allmänheten? Har du glömt när du själv tackade nej till chefsjobbet på Radiumhemmet då du vägrade att skriva på sjukhusledningens klausul om att man som chef inte har rätt att framföra kritik, att lojaliteten med ledningen ska gå före patienterna. Detta fann du då (2007) helt oacceptabelt.
Jag bara undrar, Carsten Rose, vad som hände med yttrandefriheten på SUS år 2012?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar